tisdag 16 april 2019

Relationen

Jag undrar vad det här kommer att göra med oss. Med honom. Med min relation till honom. Egentligen är inte han så sugen på barn. Han går med på det för min skull. Jag tror att han förstår att alternativet är att skiljas. Även om jag aldrig har sagt det, så känner jag att om han skulle tvärvägra så skulle jag gå vidare själv. Jag vet att jag skulle fixa det. Och jag tror att han känner att han skulle förlora mer på en separation än vad jag skulle. Rent materiellt alltså.
Jag tror att han älskar mig och att han tycker att vi har det bra ihop. Annars så är han en förjävligt bra skådis. Och de gånger som vi har kaosat så har jag känt det på mig innan. Han har kunnat lura mig ett tag. Men jag har sett igenom hans lögner efter ett tag. Hans person har ändrats. Det har märkts.
Så jag tror faktiskt att han älskar mig och vill vara med mig. Och att han hellre offrar lugnet utan ungar, mot att slippa separera.
Men kanske kommer jag alltid att känna en oro att han stannar för att det är bekvämt. Så länge som jag tjänar fyra gånger mer än honom och min lön tillåter att vi lever så här bra.

Jag räknade lite igår på hur mycket (lite!) som jag kommer att få ut om jag blir gravid. Jag vet inte hur vi ska klara det. Blir till att skära ner på lyxen en hel del. Och när jag sen börjar jobba så måste vi ha en nanny. Och så skulle jag så gärna vilja flytta också. Tänk att ha ett eget hus. Känns som en omöjlighet just nu. 

lördag 13 april 2019

Väntan

Nu är alla tester gjorda. Nu väntar vi på svar och sedan på att vi ska matchas med en donator. Om allt går som det ska så borde vi ha en donator i juni/juli/augusti.
Jag tänker att vi kommer att lyckas på första försöket. Jag måste tänka det. Tänker att en positiv energi kommer att påverka min livmoder att acceptera ett litet embryo.
Hur ont kommer det att göra om det inte lyckas? 

lördag 23 februari 2019

Längtan

Har börjat göra en inköpslista på bebis-saker. Jag är så långt ifrån gravid som jag kan vara, och jag väljer mellan vit eller ekfärgad spjälsäng. Varför gör man så? Varför bygger man upp förhoppningar, när man vet att det kommer göra så ont att falla?

En annan sak som jag funderar på är hur gravid-hormonerna kommer att messa med mitt huvud. Jag har kommit så långt ifrån svartsjukan och oron som jag levde så länge med. Och jag tänker att jag kommer att känna mig fet och ful och ensam. Att vår relation kommer att gå under på grund av barnet. Eller vår oförmåga att hantera oss, efter barnet. Barnet som jag inte ens vet om vi kommer att få.

fredag 22 februari 2019

Testa honom

Det som saknas för att gå vidare är att testa honom. Kanske funkar inte hans simmare så bra heller? Men det testet kräver ju en ansträngning från honom, så om inte jag tar tag i det och planerar så kommer det inte bli av. Och det enda jag har i huvudet är Chandler i Vänner som säger "I don´t wanna do it in a cup".

måndag 4 februari 2019

Hormoner

Då går jag på hormoner nu då. Och imorgon ska jag till IVF-kliniken för att få veta hur mycket pengar de kan tänkas snuva mig på. Och så på onsdag blir jag kanske tandställningslös. Haha. Gick jag på den lätta?

lördag 19 januari 2019

Jobbresa

Hur mycket jag än gillar mitt jobb så är det lite trist att vara borta så här länge. Veckan efter jag kommer hem ska jag till endokrin-mottagningen och hoppas att de vill fixa mina hormon-nivåer och samma vecka ska jag till tandläkaren och kanske, kanske ta bort min tandställning. Bästa veckan ever om det händer.

onsdag 9 januari 2019

Sköldis

Okej, så nu säger gynekologen att mina värden är så dåliga så IVF skulle inte funka. Först och främst måste jag få ordning på sköldkörteln och det kan tydligen ta ett par månader, upp till ett halvår kanske. Ska träffa specialist i februari. Biverkningarna på medicinen verkar ju inte heller vara så skoj.
Kanske ska skippa allt det här och bli en crazy cat lady istället?