Jag går

Jag är ju jävligt ensam ändå. Så vad spelar det för jävla roll?

Kommentarer

  1. I will not keep calm and you can fuck off12 november 2016 kl. 05:00

    Hej. Vad är det som händer här? Hur mår du? Kram.

    SvaraRadera
  2. Concha7 december 2016 kl. 13:48

    Hej. Tack, det är ok. Jag återkommer snart med uppdatering...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tidslinjen del 2

Så mina test-resultat var värdelösa och sköldkörteln skulle visa sig vara relativt lättfixat, men äggreserven var liksom nästan slut. De rekommenderade oss att gå direkt på äggdonation. Jag behövde ungefär 20 minuter på mig att acceptera faktum. Och när det var accepterat så funderade jag aldrig mer på det. Nu började några månader av tester. Varje gång vi kom till kliniken för att få hjälp att tyda testresultaten så visade det sig att det var ytterligare något test som saknades. Svårast var nog att få min man att "göra det" i en burk. Vi gjorde ett misslyckat försök hemma (Hallå! Hur lite öppning på koppen kan man ha? Verkade vara en tävling i pricksäkerhet), sen fick han lösa det själv en dag när jag var på jobbet. Så var då allt klart och vi väntade på donator... to be continued...
Läs mer

Lyckliga lyckade

Ibland när jag ser bilder på vänner på till exempel fb så kan jag bli så avundsjuk över hur lyckliga de ser ut. Fina kärnfamiljer med jobb de trivs med och tre ungar i släp. Lyckade och lyckliga. Klart jag vill att de ska vara lyckliga, det är inte det. Men jag blir bara så avundsjuk på den där lyckan. Sen inser jag att jag faktiskt inte har en aning om vad som finns där bakom fasaden. Kanske skriker de åt varann när barnen är ute och leker. Kanske måste de leva med sjukdomar och förluster. Kanske har de inte haft sex på tre månader? Jag och mannen ser nog precis lika lyckliga ut på de bilderna som jag väljer att visa upp. Och oftast är vi nog också det. Det är bara det att jag skulle önska att vi inte hade en sån jobbig historia. För den är det nu. Vår historia.
Läs mer

Ledsen

Han gör mig ju bara ledsen. Och när vi pratat och han gjort mig ledsen och vi lagt på, så vill jag bara ringa upp honom och höra honom säga söta saker till mig så att allt blir bra igen. Men när jag ringer och han inte gör det så gör det ju bara ondare. Eller så ringer jag och han svarar inte. Nu skulle jag vilja ringa honom igen. Kanske lät han sur nyss när vi pratade för att han var trött. Hade bara sovit två timmar i natt, sen rest ca 7 timmar, och nu hade han 45 minuter att vila på hotellet och jag ringde och väckte honom. Kanske är det inte konstigt att han låter sur då? För att han är trött? Men varför gör det så ont att höra det? Varför kan han inte bara göra mig glad? Alltid.
Läs mer